Jag tänkte först att jag skulle be om ursäkt till att jag inte uppdatera bloggen något men nu när jag började skriva ångrade jag mig. Jag insåg att jag började bloggen för att jag själv ville det, inte för att det skulle bli ett måste. Vilket det tyvärr blev, jag kände att jag var tvungen att uppdatera dag in och dag ut för att jag skulle underhålla någon men nej. FAN heller att jag ska börja känna det så nu sätter jag ner foten för mig själv.

Jag är jävligt förvirrad, rädd och nervös om vad som väntar mig i framtiden. Jag och alla andra människor stöter på skit på vägen, sånt är livet. Men jag ska vara ärlig och säga att jag börjar bli trött och jävligt rädd för vad som kommer hända nu. Jag blir totalt fuckad av killen jag bor med, grundlurad och jag vet inte vad jag ska göra. Eller jo det gör jag visst, jag ska söka annat boende om det så blir min död. Jag ska söka tills hela jag blöder, för allt jag vill just nu är att få stanna i denna underbara stad. I den stad jag börjat på ett nytt liv, mitt liv. 

Jag vet inte hur min dag kommer se ut på två veckor, jag kanske står helt utan boende och måste flytta tillbaka till den stad jag inte trivs i. Till den stad som fått mig att må piss, det vill jag inte och jag gör att jag kan för att få det att INTE hända. Jag hoppas på ett mirakel för jag tycker jag förtjänar det. 

Om man bortser från bostaden för en sekund och tänker på bara mig vad händer då? 

Jo då får vi fram ännu mer rädsla och osäkerhet. Duger jag? 

Jag har rätt länge nu kunnat sträcka på mig och känt mig stolt över mig själv. Jag öppnade mig för hela min omgivning och "kom ut". Jag flyttade till Stockholm helt själv,  inget jobb för att bo med en främling. Jag har med detta insett att jag är i den staden jag ska vara i, jag trivs så bra att ord inte kan beskriva. Men min osäkerhet blir större för jag vet inte om jag duger länge.

Jag ser bara fel efter fel och vet inte vad jag ska göra. 

Jag vet inte varför jag skriver detta inlägg överhuvudtaget men det händer. Ville inte komma fram till något alls utan bara skriva av mig på min blogg. 

Nu ovetandes om jag ens har makeat någon sense i detta inlägg täcker jag blunda och sova i ca 8 timmar innan jag stiger upp för att göra min andra arbetsdag på mitt nya jobb på Pizza Hut. Seeya!